Ännu mer GBG! Det tisslas och tasslas om The Kid igen. Deras fruktansvärt förbisedda "Baton Rouge" från 2003, som är en låt som hängt kvar ordentligt hos mig sen den dag jag först hörde den är en av de mest fantastiska svenska från 2000-talet. Det frustrerade tonårdampmässandet om att "skit ska skit ha" ovanpå skräniga trummaskiner låter bara så ursinnigt bra. I mångas öron framstår det säkert som alldeles för flåshurtigt artsy (bandet består mycker riktigt av idel konstskolealumni) eller effektsökande pubertalt, men för mig träffar det pretentiösa anslaget helt rätt. Någon dag ska jag skriva ett filmmanus med den här låten som ledmotiv.
The Kid - Baton Rouge
I övriga nyheter: TTA släpper ett drygt år efter albumet låten "Neo Violence" som singel. Trist tycker vi som vant oss vid nytt subversivt material lagom till sommaren de senaste åren. B-sidan består av en cover på den här dängan, interspliceat med samplingar från Neo Violence. Schysst melodi kanske, men nu börjar väl de postmodernistiska krumbukterna som kännetecknar TTAs konstnärskap slå knut på sig själv. Eller känns det åtminstone inte lite snålt? Hur som haver blir jag utomordentligt nöjd med det som bjuds så länge vi får se en ny Marcus Söderlund-video.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar