20080227

En musiker i tiden


Jens Lekman är världens mest moderna artist, jag är säker på det. När cd-skivan nu sjunger på sista versen och distribution av musikala alster sker på ett mycket mer rationellt, tidsbesparande och billigt sätt än tidigare måste musiker hitta sätt att skapa ett mervärde för att betala sitt uppehälle och konstnärskap. Vad ska detta mervärde då bestå av? Jens Lekman vet, och det handlar inte om hans virtuosa samplande.

Lekman måste vara den mest vittbereste svensken, i egenskap av artist, någonsin. Hans årslånga och ändlösa turnéer sträcker sig över hela jävla världen, och var han än vänder sig möts han av galet positiva recensioner och utsålda lokaler. Han lyckas alltså trots sina frekventa uppträdanden skapa tjusning och spänning hos sin publik. Jens har förstått värdet av sparsmakade förnyelser, varje konsert innehåller en (åtminstone för publiken) ny version av en gammal låt, en cover eller småkul mellansnack. På Vega för några veckor sedan fick vi till exempel berättat en anekdot för oss från hans konsert i Turkiet dagarna innan, sjunga i kör och requesta extranummer.

De känslor som ett liveframtädande frammanar är en av få egenskaper inneboende hos musik som aldrig kan kommuniceras oberoende av tid och rum, till skillnad från producerade och paketerade inspelningar. Jens Lekmans egenheter, covers och nyversioner finns, trots otaliga bootlegupptagningar tillgängliga på diverse fildelningsnätverk, egentligen bara där och då. För att uppleva Jens måste vi betala en biljett, det räcker inte med en nedladdning. Han blir därför aldrig (eller har inte blivit än i alla fall) inaktuell, tråkig och upprepande.

Att överleva och vara spännande som musiker och konstutövare i vårt internetsamhälle handlar inte om reality tv, awardsgalor, reklamsoundtracks, myspace-sidor, merchandise, exklusiva itunes-släpp, copyright control eller dvd-utgåvor. Det handlar om att finna det där unika och personliga som inte kan överföras på annat sätt än ansikte mot ansikte. Det kräver uppenbarligen inte mycket mer än en ensam röst och en ukulele. Låt Jens Lekman stå som ett fyrtorn vartefter den nya generationens musiker bör navigera!

Här får ni en version av Maple Leaves som Jens Lekman framförde i Los Angeles för några år sedan.

Jens Lekman - Lönnlöv

1 kommentar:

Calle sa...

bra post! kul version